Hösttankar
Nu faller löv från björk och lind,
Nu kommer det en frostig vind
och nyper gäcksamt i ens kind
Nu börjar det bli höst
Förseglat står vårt sommarland.
Så ödslig ligger vikens strand,
och ingern ritar i dess sand,
och inte hörs nån barnaröst.
Det mörknar över stadens gränd
Dess lykta ses nu tidigt tänd.
Man är till varda´n återvänd.
det kan ju ändå va´en tröst.
Vi tog en runda nedanför vår bostad, inte långt från Mälaren. det var höstdagjämning, och tänk vad jag njöt av dessa färger som hösten oss ger. Våren har sin tjusning med dess ljusa färger, lite blandning av bladspenat. Men hösten är så varm och skön i sina färger, den ger mig stillhet och ro. Det kändes kanske lite extra när vi varit borta i varmare klimat en vecka. Hösten är lite underskattad tycker jag. Se dig omkring och njut. När mörkret faller kan man tända ett ljus och bara få vara. Det borde vi göra lite oftare.
ATT BARA FÅ VARA !
Att bara vara.....härligt.... din blogg är alltid så fin och andas verkligen lugn och ro.... du som jag gillar dessa varma färger som blir på hösten. Jag var ute i går och knäppte på björkarna här och det är så vackert, i dag skiner solen så fint på alla dessa färger, ha en fortsatt fin höstvecka. Kram // Hjördis
Så underbara foton och med den vackra dikten till.
Tänk så många vackra platser det finns här i Stockholm.
Och hösten är så otroligt vacker med dess färger.
Jag gillar hösten mycket.
Ha en fin fortsatt dag.
Stor kram
så stämmningsfullt och lite vemodigt....men vackert...det behöver vi i vår emellanåt galna värld
STOR KRAM
Vilken fin dikt och underbara bilder. Nej Inger, det är inte det trädet jag hänger orkidéerna i. I år var dom inte fina när jag tog in dom och 3 var döda. Det kom en frostnatt alldeles i början när jag hängt ut dom och det tog musten ur flera av dom. Det är i alla fall liv i flera stycken så vi får se om det blir nåt av dom.
Må så gott!
Ja jag älskar hösten tycker precis som dig att den är underskattad. Se bara alla vackra färger.
Fina bilder & vacker text här hos dig.
Kruse är nog den mest fotade hunden jag vet. Riktig linslus är han.
Kram från oss
Jaaa, visst är det underbart???? L
Oj vilka fina bilder. Visst e hösten vacker med sina färger men det är inte lätt att glädjas när höst deppet kommer krypandes....
Kramen
Om bara myggen kunde försvinna nån gång!...
Oj, vad är vackrast hos dig nu; texten eller bilderna?! Båda delarna så klart!
Jag gillar hösten, har faktiskt varit liite för varmt nu, i allfall om man kämpar i skogen o letar svamp!
Visst är glasen söta? Och likör det har jag, egen gjord!
Vilka underbara bilder, helt fantastiska! Och vilken vacker vers vet du namnet på författaren?
Hejsan igen,
Tack för din kommentar hos mig, och ja, jag kommer ihåg söndagsskolan i Majeldslokalen.
Kanske vi har träffats där fast vi inte vet om det ?
Du menade lokalen som fanns i samma hus som jag bodde ?
I den övre delen av huset ovanför valvet ?
Kul med de gemensamma minnen vi har, och jag är också så glad över att ha dig som bloggvänn,
och så fantastiskt att vi hittade varandra här via våra bloggar.
Stor Kram
Å vilken vacker dikt och med de fotona till:O)
hoppas du får en härlig torsdag...
kramen
Tack för alla dina snälla komplimanger!
Men du Inger...jag gör inte så mycket på dagarna vet du...jag är hemma på heltid och kan gå och plocka lite smått så där hela dagen!
ha det bra du också.
Visst hösten är härlig när den som nu med alla de flödande färgerna,glömda är de trista grå dagarna som vi hade för bara en vecka sen.
Som alltid har du bifogat vackra bilder och en underbar dikt.
Tack Inger.