Tankar i november!!

341127-22


På promenad utanför Stockholm, blommar krokus, 1 november.

Ingen tid är lik den nuvarande.

Javisst, lever vi en konstig värld. Vi har det bra ivårt land. Men människor mår bara sämre och sämre. De blir mera ensamma, trots all mediabrus. Kärnfamiljen är på väg att förändras.. På gott och ont. Den passar ju dock inte alla.


Många lever ensamna, men det finns många som lever i en relation men  känner sig ensamna..

De kanske känner att det är tryggt och bra. Men de kanske inte har det bra tillsammans. De skulle kanske vilja bryta upp och börja ett nytt liv. Men de orkar inte, för det är mycket att ta tag i. De kanske har gemensamma barn,  och då känns det ju jobbigt. man tänker på barnen. Hur ska det bli för dom.
Visst är det jobbigt för både partner och barnen.  Det blir mycket dyrare att ha två boenden osv. Man känner då kanske att man inte vill  splittra familjen.

Men till sist har man ett ansvar för sitt eget liv. Hur mår jag ? Mår inte jag bra, så mår inte barnen och partnern bra heller. .....

Jag tror att detta kan bidraga till många psykiska sjukdomar.  Detta kanske inte visar sig förrän efter många år. När barnen flyttat hemifrån. Har man då varit kvar i förhållandet för barnen skull, så har man ju inte så mycket kvar, utan då kanske man sitter där med en depression. Förtidspension    eller långa sjukskrivningar.

Det här har jag inga belägg för, det är bara mina spekulationer.

Man kan se exempel i snabbköpet ibland, när medelålders är ute och handlar tillsammans, de fräser och skäller på varandra. Jag tycker det ska vara en trevlig stund när man går och inhandlar t ex helgens mat tillsammans.
Inte ska man väl skälla ut sin hustru eller make inför hela ICA. Hur skulle de kännas.??

Nej jag tror man måste prata mera  med sin partner. Man måste hela tiden jobba på sin relation, både som sambo eller gifta.

I  LIVET  ÄR  HUVUDSAKEN  INTE  SÅ  MYCKET  ATT  SEGRA  SOM  ATT  KÄMPA  VÄL...!! 


Kommentarer
Postat av: Anna-Carin:s kafferep

Bra skrivet! Själv är jag beroende av andra människor,som kan hjälpa mig,på grund av min sjukdom.Vi,jag och maken åker nästan alltd tillsammans och handlar,eller så handlar han utan mig.Mår man inte bra,går det ut över famljen,man kan må dåligt på olika sett.Många håller ihop för ekonomins skull,många är tvungen till det,vare sig de vill eller inte.
Ha det bra / Anna-Carin

2007-11-01 @ 11:55:39
URL: http://www.fibromy.blogg.se
Postat av: Britten

Ja det är tänkvärda ord i våran sönderstressade värld.
Tänk så många som känner sig helt ensamma och övergivna i en tvåsamhet...Jag tänker varje dag att jag är lyckligt lottad

kram

2007-11-01 @ 19:06:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0